Egentligen borde man väl inte berätta om hur illa man bär sig åt ibland. Men nu måste jag nästan skratta åt mitt eget beteende. Ni får också skratta om ni vill. Det bjuder jag på.
Det är så att det blir en Sundsvallsresa i mars. Därför skulle jag köpa biljetter på SJ redan nu, för att få det så billigt som möjligt. Först hade jag problem att fylla i själva köpet. SJ var lagom krångliga. När det var klart, så jag plockade fram bankkortet och skulle fixa själva betalningen.
Först gick allt som en dans, men sedan skulle jag göra en säkerhetsgrej för ett säkert internetköp. Det var då det sket sig. Jag är ju numera ingen van shoppare, så det där med att handla på nätet är jag mycket ovan med. Först skulle jag knappa in Handelsbankens kod, stod det. Då knappade jag in koden som jag har när jag gör transaktioner på min internetbank. Sedan ville de ha kortets pin-kod. Det var ju inget knepigt med det. Då skulle jag få upp en säkerhetskod som jag skulle knappa in. Men när jag gjorde det så kom det upp att jag angivit fel siffror.
I tron att jag knappat fel så gör jag om samma sak en gång till. Men icke, sa Nicke. Det gick inte. Tredje gången så låste sig kortet, tillfälligt.
Som vanligt blir jag otålig och kunde inte vänta den timmen jag borde väntat, så jag försökte igen. Nu gjorde jag om allt från början, så helt plötsligt sitter jag där med dubbla uppsättningar biljetter. Då brast det fullständigt.
Till saken hör att jag också hade bröd i ugnen och skulle laga soppa till middag. Så jag kände mig måttligt stressad. Vilket jag numera inte klarar av. Stress alltså! Så jag bryter ihop fullständigt. Gråter och skriker och bankar i datorbordet. Helt galen, är jag. Skriker åt sambon att han aldrig ställer upp på mig och så vidare. Bitchigare än den värsta bitch är jag.
Den som känner mig vet att jag i normala fall är en ganska lugn och sansad person, med ett positivt tänkande. Men det gällde inte idag. Nu fick även sambon ett bryt, eftersom jag betedde mig som jag gjorde. Grälet var i full gång och beskyllningarna haglade.
Till slut gav jag upp och började pyssla med maten. Då kom jag på att det kanske står något på bankens hemsida om hur jag ska göra. Så sambon får ta över matlagningen. När jag ska logga in på banken så går inte det heller. Då ringde jag supporten. Det var nog tur att jag fick vänta en kvart i telefonkö, så jag fick anlägga min vänligaste telefonröst.
Jag tror grabbarna på Handelsbankens support har kul ikväll åt den gamla kärringen som inte visste hur man internethandlade. Den kod jag skulle skrivit in, kom ju upp på sidan. Inte såg jag det. Eller jag såg det, men registrerade det inte. Att jag inte kunde logga in på banken var för att jag glömt att sätta tillbaka inloggningskortet i knappdosan. Det ena hjärnsläppet efter det andra.
Nu är i alla fall biljetterna betalda, brödet är gräddat och soppan uppäten. Samt att sambon och jag har bett varandra om förlåtelse och pussats lite. Vi har några mentala stressfaktorer omkring oss just nu som förmodligen var grogrunden till hela eländet.
Från mörkaste Småland
18 timmar sedan







