söndag 23 januari 2011

Om jag hade pengar

Idag har vi strosat runt på Ikea och bara kopplat av. Vi har planerat vår hall, som vi ska försöka göra något åt. Vi har provsuttit nya plymåer till våra gamla Poäng-fåtöljer. Det är inget fel på fåtöljerna, men det behövs fräscha dynor. Vi har provlegat sängar eftersom vår gamla håller på att säcka ihop totalt. Man kan drömma sig bort ordentligt på vårt stora möbelvaruhus.

Det som hamnade i kassen var lite nya glas, servetter, tavellist och värmeljushållare. Det behövs egentligen inte så många saker för att fräscha upp ett gammalt hem.

Eftersom prio ett på Ikea var att få en ny bult till sambons kontorsstol så kanske jag också ska berätta hur det gick. Fast det vet jag inte än. Garantitiden hade ju gått ut. Det visste vi. Vi var enbart ute efter en ny bult. Men eftersom Ikea verkar var suveräna på det här med säkerhet och nöjda kunder så blev det här ett säkerhetsärende. Stolar ska inte gå sönder så där. Nu fanns det inte rätt personal där idag eftersom det var söndag. Men de kommer att höra av sig i början av veckan för att se hur det ska lösas. Jag blir faktiskt mer och mer imponerad över Ikeas kundservice.

Glöm inte fossingarna

Den här veckan har Spastugan halva priset på en verkligt nödvändig vara. Själv har jag världens sämsta fötter. Kanske en kvarleva från min tid som affärsbiträde när man sprang med träskor på hårda stengolv. De blev ju inte bättre av att jag fick psoriasis. Så det där med att man måste sköta sina fötter är jag den förste att skriva under på.

Därför tycker jag det låter väldigt trevligt med naturlig pimpsten till fotskötseln. Den är perfekt att slipa bort förhårdnader med. Till och med 30 januari kan du köpa denna pimpsten för halva priset, dvs 29:50.

lördag 22 januari 2011

Tji Ikea

Efter att försökt att väcka sambon ett antal gånger så inser jag att det blir inget Ikea idag. Han behöver sova ut. Det får bli en sväng till Kungens Kurva imorgon istället. Själv har jag sovit i tio timmar. Efter att nu suttit och klickat på fåniga/roliga spel på Facebook så är det nog dags att försöka få några kläder på sig. Men först en lång, varm och avslappnande dusch i lugn och ro. Idag känner jag för att sy också. Det får bli en lördag i lugnets tecken. Kassler och potatisgratäng känns som en lagom ansträngning vid spisen.

Sviter av verkligheten

Idag upplevde jag något läskigt. Jag var så himla trött på eftermiddagen så jag var tvungen att lägga mig en stund. Vi hade fått besked från Migrationsverket att de fortsätter sitt sammanträde på måndag så det kändes rätt lugnt. Jag kände att jag kunde unna mig en stunds vila.

Då när jag ligger där i sängen och har halvsomnat så får jag som ett slag mitt i bröstet. Det kändes som när Elvis ibland kommer och skuttar och landar precis på bröstet på en. Det var bara det att det var ingen Elvis där och ingen annan heller. Efter slaget så kändes det som att ett band drogs åt över bröstet. Jag minns att jag tänkte: "Är det nu jag ska dö?". Sedan somnade jag. Och vaknade när tiduret, som jag ställt, ringde. Jag ställde om det och sov en halvtimme till.

Sedan har jag haft lite ont även ikväll, men jag tror det är mitt diafragmabråck som spökar, eller möjligtvis den gamla kära magkatarren. Det har blivit lite för mycket kaffe de senaste dagarna.

Dessutom höll sambon på att skrämma livet ur mig nyss. Vi kopplade av genom att titta på en film som vi bandat i julhelgen och som vi inte hunnit tittat av. Han somnade och snarkade så gott. Helt plötsligt far han upp och börjar vifta med armarna. Precis som när han fick sin stroke. Men efter att pratat med honom så var det nog bara så att han fått ett sånt där uppvaknande som man kan få när man varit spänd för länge. Så kunde han vara förr, men nu var det länge sedan det hände.

Nu är vi fullständigt normala igen, bägge två. Efter en ordentlig nattsömn så är vi nog "fit for fight" på Ikea imorgon.

fredag 21 januari 2011

Halv seger?

För er som inte läser på vår Facebookgrupp så kan jag meddela att jouren på Förvaltningsprocessenheten på Migrationsverket har sammanträtt under eftermiddagen. Det är den skrivelse som vi skickade igår som behandlats.

Nu har de hört av sig, men det blev inget beslut alls idag. De fortsätter att titta på ärendet på måndag morgon. På något sätt känns det ändå hoppfullt eftersom det inte blev avgjort idag trots ett par, tre timmars jobb. Dessutom hinner juristens skrivelse komma med i bedömningen innan de fattar beslut. Hon har nu tagit över som ombud och har skickat in en skrivelse idag. Vi har mailat den, samt att hon skickat ytterligare ett exemplar med snigelposten.

Det här känns som en halv seger i alla fall. Hade det blivit ett klart nej så hade vi fått det beskedet redan idag. Tror vi i alla fall.

Imorgon ska vi till Ikea. Mitt uppe i allt detta så gick ryggstödet av på sambons kontorsstol. Det är en skruv/bult som gått rakt av. Kommer vi till Ikea med den så får vi en ny bult. Snacka om att detta ärende påfrestar. Till och med möblerna går sönder.........:-)

Sambon har sovit två timmar inatt så jag hoppas verkligen han kan koppla ifrån över helgen så han får sova ut. Annars kommer hans kropp att säga ifrån. Det som kan hända i helgen är att någon av de olika medierna hör av sig. Annars är det lugnt fram tills på måndag.

En tanke som slog mig igår var att så här var det ofta förr i mitt liv under kampen för sonens rättigheter. Det var många perioder där stressnivån låg på högsta påslag. Det var panikutryckningar med jämna mellanrum. Oftast var det i skolan det krisade. Det är inte konstigt att man bränt ut sig. Fast då orkade man naturligtvis mer än man gör idag. Och man hade inget att välja på.

Dagens uppdatering

Nu för tiden brukar man säga att Sverige består av människor som lever efter regeln "Sköt dig själv och skit i andra". Jag vill härmed dementera att det är osant. Vi får så enormt mycket stöd angående Alis eventuella utvisning.

Sambon var hem till Madde och Ali idag medan jag var på vattengympan. Ali är både förvånad och imponerad över allt stöd som kommer från olika håll. Självklart är vi alla otroligt tacksamma för det.

Sambon har varit i kontakt med SVT idag men intresset från media verkar ljummet. Det kanske är så att ärenden liknande det här har blivit vardagsmat. Så nyhetsvärdet har försvunnit. Det är skrämmande om det är så.

Idag har vi via Facebook fått kontakt med en jurist som vill hjälpa till. Hon har jobbat med liknade ärenden tidigare och har erfarenhet i kontakter med Migrationsverket. Hon har nu fått så många handlingar som möjligt och ska gå igenom det. Hon tycker vi har agerat rätt hittills och vi hittat till rätt instanser flera gånger. Det hon ska hjälpa oss med främst nu är det snåriga språket som Migrationsverket använder sig av. Hon kan lagtexten och kan alla dessa kapitel, stycken och paragrafer som Migrationsverket svänger sig med. För oss är det en snårig djungel så vi är tacksamma för den hjälpen.

torsdag 20 januari 2011

Vädjan

Mångmamma kom med en uppmaning som svar på ett av mina blogginlägg. Jag förmedlar det här och hoppas på hjälp:

"Nu tänkte jag lägga mig i och komma med en uppmaning;
Alla Cickis läsare får ta och antingen blogga om, eller i alla fall länka hit, till det som rör Ali.
Galet att inte utnyttja det genomslag som internet ändå har, orättvisor måste bekämpas - till varje pris, i alla sammanhang!"

Som jag skrivit tidigare så är vi tacksamma för allt stöd vi kan få. Kan någon även tipsa oss om idéer hur vi ska agera, eller känner någon person som kan hjälpa oss, så tar vi tacksamt emot allt sådant.

Adress till facebookgruppen: Låt Melinas pappa stanna i Sverige