torsdag 22 augusti 2013

Nygammal soffa

Vi har en längre tid varit på jakt efter en ny soffa. Ny för oss vill säga, eftersom vi bara har råd med en begagnad. Den gamla var trasig i ramen, skinnet hade spruckit och av någon anledning har Elvis även använt den som toalett vid några tillfällen. Inte bra för lukten kan jag påstå. Elvis har dessutom fått en ny kattlåda, så vi hoppas det inte ska bli något problem med det i fortsättningen.

Nu har vi hittat en nygammal soffa. En Ikea i stram modell som kanske inte ser så märkvärdig ut på bild, men som passar perfekt i vårt vardagsrum. Bättre än den gamla, faktiskt. Dessutom sitter man jätteskönt i den. Jag har annars svårt att hitta soffor jag sitter skönt i.

Vi hade problem med transporten, men den snälle säljaren körde  hem den åt oss, eftersom det bara handlade om några kilometer. Vår gamla soffa är numera sönderhuggen och avlämnad på soptippen.

Vi är jättenöjda och tycker vi gjort ett kanonfynd. Eller vad sägs om priset? Sjuhundra kronor och fri hemkörning!

9 kommentarer:

Spader Madame sa...

Snyggt! :-) Bra köp!

TjockMorsan sa...

Ser jätte fint ut och priset är super bra! Det har sina fördelar att bo i Stockholmsområdet när man vill köpa eller sälja begagnat.

Här går det inte alls så lätt att känna att man fyndat, då priserna oftast är högre på beg möbler mm, samt avstånden långa.

Hoppas ni kommer trivas med nya soffan och att Elvis uppskattar sin nya toalåda. :)
Kram!

Camilla sa...

Snygg soffa och svart är ju lätt att piffa upp med några kuddar. Låter som ett fynd för det priset. Blocket och motsvarande är suveränt!

Cicki sa...

Spader: Visst var det.

Tjockmorsan: Det gör vi redan. Trivs alltså....:-)

Camilla: Kuddar är ju liksom min grej....:-)

På Selmas gata sa...

Det var ju ett kanonfynd!! Och perfekt om man hittar nåt nära, hur bra var inte det att få hemkört! Kanske dum fråga, men ni kör inte bil? Fick för mig att ni åker tåg till S-vall?

Hur går det med lilla brorsan då, är storasyskonen glada för sin lilla familjemedlem?

Ja på tal om depressioner så tror jag verkligen jag är i en svacka nu. Allt verkar så ...meningslöst. Har märkt att många "förståsigpåare" har en uppfattning om att jag är för pigg och verkar för glad och därför mår jag bra, men så är det ju inte alltid. Jag har väntat i tre år nu på att det här ska vända, i början trodde både läkarna och rehab(och framför allt jag!) stenhårt på att det skulle bli bättre. Men man kan inte se någon större förändring. Alla mina intressen har fått stanna upp. Jag som varit så självständig och som 20-åring drog till Nya Zeeland och hoppade fallskärm kan nu inte ens ta mig in till stan själv. Det förgör mig...

Cina sa...

Titta där! Så snyggt! Vad roligt! Kram!

Cicki sa...

Cina: Vi är jättenöjda.

På Selmas gata sa...

Cicki: Jag ville bara tacka för din kommentar, för mig är det så värdefullt med någon i liknande situation. Känner ingen i min ålder som är sjuk på samma sätt. Jag hoppas att du inte tar illa upp men jag tog bort den inne hos mig när jag läst den, har ju valt att vara mindre öppen runt sjukdomen nu i den här bloggen. Men jag uppskattar det du skrev!

Ruta Ett sa...

På Selmas gata: Åh, vad jag känner igen det där med att "se glad ut" och inte orka gå och köpa mjölk ens. När man träffar någon så vill man ju inte se ut som "sju svåra år" utan anstränger sig till sitt yttersta för att vara "som vanligt". Men efteråt...
Det är svårt att få omgivningen att förstå.