torsdag 4 juli 2013

Morfar som kattvakt

En sten har fallit från mitt hjärta. Vi har haft svårt att få tag på någon kattvakt till Elvis den här gången. Sambons äldsta son brukar vara den som tagit det uppdraget i vanliga fall. Den här gången passade det inte in i hans planer. Så där stod vi inför frågan om vi skulle bli tvungna att stanna hemma i stället. Efter funderande fram och tillbaka så frågade jag pappa om han ville ha hand om Elvis denna vecka. Och det gick bra. Undrar nu om Elvis tycker detsamma. Jag tror det kommer att bli bra. Och att morfar och Elvis ska trivas tillsammans.

2 kommentarer:

På Selmas gata sa...

Men vad skönt! Det där med passning av djur är minsann inte det lättaste. Lämnade hunden på pensionat en helg men det kändes inte alls bra. Så det är ju en lättnad när det ordnar upp sig! Hoppas att morfar och kattkillen ska ha det bra ihop, men det gör de nog:) Oftast är det nog vi mattar och hussar som oroar oss lite i onödan kanske:) Är det till dottern ni ska nu?

Cicki sa...

Selma: Ett alternativ hade varit att ta Elvis med oss, men eftersom dottern också har katt, så var det ett tveksamt alternativ.

Vi ska bo hos min dotter, men vi ska även vara mycket med sonen eftersom sambon ska bygga dator åt honom och vi ska hjälpa han att möblera upp hans vardagsrum. Sist vi var uppe var vi på Ikea och Mio och handlade. Ikeagrejerna har väntat sedan dess på att byggas ihop och Mio-soffan kommer i nästa vecka. Sedan ska det köpas mattor, tavlor och lampor. Så vi har nog det vi gör.....:-)