Invandrarpolitik

Jag tycker det är en katastrof att SD kommit in i riksdagen. De hör inte hemma i vår demokrati. Men nu är det tyvärr så och vi får försöka göra det bästa utav det. Jag försöker tänka positivt i de flesta situationer, nu även denna. Det kanske är så att nu måste våra folkvalda ta tag i invandrarpolitiken som varit ett svårt ämne, inte bara dessa fyra år utan även tidigare. Det är som att ingen riktigt vågat ta i ämnet med risk för att kallas för rasist och invandrarfientlig.

Det som borde göras, enligt min syn på saken, är:

Förkorta asyltiden. Låt folk få veta om de får uppehållstillstånd eller inte, på ett tidigt stadium. Ingen mår bra av att leva i ovisshet under lång tid.

Alliansens förslag om att man ska kunna jobba samtidigt som man läser svenska är bra, tycker jag. Man lär sig lättare ett nytt språk om man kan praktisera det, samtidigt som man läser in det. Ingen mår heller bra av att passiviseras.

Se till att det finns bostäder. Idag tvingas många klämma in sig hos släktingar. Ingen mår bra av att tvingas leva 10-12 personer i en tvåa. Så sker det i vår kommun.

Låt folk välja vart de själva vill bo. De kommuner som tar ett stort ansvar för hitflyttade invandrare ska få extra stöd för att klara svenskundervisning och annat som kan behövas. Tänk själv hur det var under den svenska utvandringen till USA under artonhundratalet. Man valde att bo i de sk svenskbygderna för där fanns tryggheten bland släktingar och vänner. Detsamma gäller för dem som kommer hit till oss nu.

De som kommer hit och har krigsskador, både fysiska och psykiska, ska få hjälp med det. Som det fungerat hittills har det ju varit svårt att få läkarvård så länge man inte har ett uppehållstillstånd.

Låt människors kapacitet komma till sin rätt, så långt det nu är möjligt. Många som kommer hit är högt utbildade. Ta vara på den kunskapen i bästa möjliga mån. Låt inte en massa förfalla till passivitet och gå på socialbidrag, bara för att man inte får ett bra stöd. Ett jobb, även ett städjobb, är bättre än ingenting alls. Tvingas man leva på socialbidrag så fråntas man sin självkänsla, vilket kan vara förödande.

Vi måste försöka jobba med segregationen så mycket som möjligt. Det ska inte finnas någon VI och DOM. Alla är vi människor som ska respekteras för den vi är.