Mitt förhållande till Norah Jones

Ikväll var Norah Jones gäst hos Skavlan. Det blev rätt starkt för mig. Under en kort period i mitt liv betydde Norah Jones och andra musikartister mycket för mig. Den tiden kom tillbaka igen ikväll.

Det var 2004. Jag stred mot Försäkringskassan som ansåg att jag var fullt arbetsför och skulle skickas ut i arbetslivet, helt utan arbetsprövning eller annat. Jag skulle kastas ut över ett stup utan skyddsnät eller fallskärm. Det var en del annat jobbigt också i vårt liv, vilket påverkade mig negativt.

Till slut kollapsade jag totalt och var tvungen att akut tas in på en psykiatrisk avdelning. Jag hade turen att få komma till en avdelning som hörde till den psykiatriska kliniken, men den fanns på en gård på landet. Där fick jag återhämta mig i lugn och ro.

Det fanns olika frivilliga saker att syssla med. Det viktiga var att man var delaktig i gruppen under vissa delar av dagen. Det var viktigt att man klev upp på morgonen och att man deltog vid måltiderna. Det ingick även dagliga samtal, enskilt ibland och ibland delaktigt med familjen, i mitt fall sambon.

Vi var en grupp som promenerade varje dag. Jag provade också lite annan verksamhet, bland annat som att måla. Men mest vilade jag. Jag orkade inte läsa, så jag lyssnade mycket på musik. Sambon hade tagit dit min ministereo och ett lass cd-skivor. De lyssnade jag på. Och somnade till. Det var mycket Norah Jones och Lisa Miskovsky. Det var en mycket jobbig och svår period i mitt liv.

Norah Jones har jag inte kunnat lyssna till sedan dess. Så jag säger nu tack till Skavlan. Jag har gått vidare och är redo för Norah Jones igen.