Ibland undrar jag över hur man förr hann med att arbeta. När jag var frisk hann jag med det mesta, utom att sova tillräckligt. Det fick stryka på foten.
Nu hinner jag knappt kliva upp förän det är dags att lägga mig igen, känns det som. Huvudet är fullt av idéer så skallen är det ingen fel på. Möjligvis att den blir något överhettad ibland av alla idéer.
Jag har massor av idéer om vad jag vill sy. En slepbag av jeanstyg, fler kassar med bambuhandtag, massor av miljökassar, solhattar i olika modeller, sittkuddar av tjockt linnetyg, sy klart mitt lapptäckesöverkast, plus allt annat som dyker upp i huvudet.
För att inte tala om alla idéer jag skulle vilja göra om jag hade mer tid. Lära mig måla i akryl eller olja, gå med i en kör, lära mig väva, lära mig dreja. Listan på önskemål kan göras hur lång som helst.
Dessutom ska man hinna med att tvätta, städa, handla mat, laga mat plus andra saker som kallas för "måsten". Nu inser jag att det där uttrycket om stressade pensionärer är sant. Fast jag stressar inte, eller försöker i alla fall att inte göra det.
Det är väl bara så att allt tar så mycket längre tid nu för tiden. Kroppen hänger inte med och vilopausarna blir många. Därför skulle jag behöva några extra timmar. De skulle jag använda till vila. Resten av tiden skulle jag ge järnet.
Korkat och knäppt
6 timmar sedan
13 kommentarer:
Oh vad jag känner igen mig. Alltid huvudet fullt av idéer men inte riktigt ork att få tiden att räcka till. Men det är tur att man har intressen i alla fall. Det måste vara värre att bara sitta och glo hela dagarna.
Kram Mia
Jag vet precis hur det känns!!!!!!!!! Jag får på långa vägar inte ihop mina dagar...saker som jag fixade hur enkelt som helst tidigare är oöverstigligt svåra. Nä, jag får bara inte ihop det :(
Klockan går fortare nu! så är det.
Jag fattar inte alls hur jag kunde jobba heltid, sjunga i kör och ha två barn hemma.... måste vara fel på klockan.
Idéer finns det gott om här också, men att få tiden att räcka till är stört omöjligt! *s* Önskar som du att man fick extra timmar för att göra allt.
Kram
Ulrica =o)
Mia: Visst vore det hemskt om man inte hade något att intressera sig för. Då skulle jag verkligen smälla av om jag inte hade det. Problemet är väl att man har lite för många intressen....:-)
Trebarnsmamman:Ni har ju varit så otursförföljda nu med sjukdomar och elände så jag förstår att du känner dig stressad. Dessutom med en kropp som inte riktigt hänger med.
Bloggblad: Din klocka går väldigt fort just nu. Visst är det spännande när det händer en massa. Jag kan inte annat än sitta här och heja på dig....:-)
Ulrica: Undrar hur vi ska fixa till det livspusslet. En får väl göra så gott en kan....:-)
Fasiken Cicki! Min klocka går liksom olika -veckorna släääpar sig fram fastän det är examenskaos och allt på jobbet, helgerna säger swisch! Sover och tränar -annars blev jag galen!
Spader: Förstår att det måste vara mycket förvirrande. Känner ibland att jag är med och längtar till du får möta Esset igen. Lever mig in i känslan. Kan det kallas för medberoende, tro? Medlängtande, kanske.....:-)
Skrattar på mig, det behöver jag -jag tror tyvärr medberoende kan vara rätt ord!!!
Skulle också behöva lite extratid, då det går bort så mycket då man måste vila jämt och ständigt... Men, men...inte mycket att göra åt !
Ikväll njuter jag lite av fina besked från doktorn...
***
KRAAAM EVA
Spader: Man kan aldrig få för mycket av skratt. Skratta bör man annars dör man....:-)
Eva: Vad glad jag blir för positivt läkarbesked. Det är ännu bättre än extratid. Då förstår jag att du vill fira. Kram
Dina ord är precis mina tankar. Så sant så sant. Jag håller med om varenda bokstav!
Du har underbara grejer som du visar i bildspelet. Jag gillar dem skarpt.Jag måste skynda iväg till hemsidan!
Lisette: Tack för att du gillar både mina tankar och de saker jag syr. Hoppas du hittar något kul även på hemsidan....:-)
Skicka en kommentar