Idag har varit första dagen i vårt nya röjande liv. Köper man nytt måste man röja ut gammalt för att få plats. Det ska bli vår nya melodi. Vi har röjt i tre köksskåp. En del har gått till "loppislådan", en del har hamnat i "kastalådan". Vi har varit ganska stränga med oss själva och släppt en hel del på nostalgisparandet. Det känns jätteskönt. Sambon är stolt över sig själv eftersom han har svårare att röja ur och kasta, än vad jag har. Imorgon åker vi till loppisen med första lådan. Vi ska inte gå in och köpa på oss något mer. Den kvoten har vi fyllt under vår Sundsvallsveckan. Sedan ska vi hem och fortsätta att röja. Det är bäst att smida medan järnet är varmt.
6 kommentarer:
Precis det borde vi också göra, eller jag rättare sagt. Jag har en hemsk förmåga att samla på mig, men jättesvårt för att röja.
Tack, nu blev jag lite inspirerad!
Ja, man tror att man behöver så mycket --- och det gör man ju inte alls. Vid en viss punkt måste man slänga för att kunna fylla på.
Det är skööönt när man äntligen lyckas göra sig av med saker! Vår källare är full med sånt som ska till soptippen eller till second hand o jag känner hur det liksom tynger mig... Mannen har inte alls dessa problem;)
Christina: Vad bra att jag kunde inspirera dig. Vi får peppa varandra.
Moster Ma: Nu har jag börjat tänka så här att när ungarna ska rensa efter en annan så kommer de i alla fall att kasta det mesta. Då är det bättre att jag gör det själv....:-)
Mie: Ibland är det skönt att man inte bor i hus. Vi har inte så många extra utrymmen att lagra på....:-)
Kan du komma hit och röja också? Vi har massor som borde ut ur vårt hus men orkar inte riktigt ta tag i röjandet...
Annika: Det räcker så väl med mitt eget röj....:-)
Skicka en kommentar