Nu har livet, i lägenheten på åttonde våningen, återgått till det normala igen. Igår mitt på dagen åkte dottern och svärsonen S hem igen. De fick tag på billiga tågbiljetter via Tradera. Det är ju ett suveränt sett att köpa billiga biljetter på, om man inte är beroende av tider. Nu blev det lite svettigt eftersom de tänkt åka hem på torsdagkvällen. Men då var det kört. Dottern skulle börja jobba igårkväll, så de var tvungna att ta sig hem. Hon har ett sommarjobb på en öppen fångvårdsanstalt för kvinnliga fångar. Men allt ordnade sig till det bästa och de kom iväg i tid.
Vi har haft det otroligt trevligt. Det var ju första gången vi träffade svärsonen S. De träffade varandra i höstas, men eftersom dottern pluggat har det varit svårt att arrangera någon träff tidigare. Han är jättetrevlig och det kändes som om vi känt honom länge. Dottern var så glad och jag blev alldeles varm i hjärtat när jag såg hur bra de trivs ihop. Det är så det ska vara.
Vi har ätit gott, fiskat, spelat kort, shoppat, skördat varsin jordgubbe på lotten, men framför allt så har vi umgåtts. Pratat en del om deras kommande planer. De tittar efter lägenhet eftersom de just nu bor i S:s lilla etta. Det ska nog ordna sig så småningom om med något större. De sitter ju inte i sjön.
Igår, när de åkt, var sambon och jag ordentligt trötta och hade rejält ont. Även om man har det trevligt, så tar kroppen stryk. Man vilar inte som man borde och man gör mer saker än i vanliga fall. När vi kört dem till tåget, så la vi oss och vilade. Vi somnade och sov några timmar. Efter det så skruttade vi på lite grand, men hade ingen ork till att företa oss något. Vi hade tänkt fara bort till goda vänner, men orkade inte. Ett tag funderade vi på att åka till bonusson, sonhustru och lilla Ebba för att följa med dem till midsommarstången. Vi orkade inte det heller. Så vi kokade lite färskpotatis, öppnade en burk matjessill och stekte på lite köttbullar. Det var vår midsommarmeny. Det var mysigt det också. Kvällen tillbringades framför TV:n
Ryggen känns av ordentligt, men jag ska ändå sätta mig en stund vid symaskinen. Det var faktiskt över en vecka som jag gjorde det. Förrutom den stunden som jag fållade upp dotterns jeans och lagade en jumper åt henne.
Vi är nog rätt tråkiga. Det är ju tur att vi trivs med att vara tråkiga tillsammans......:-)
En trio med humor
1 dag sedan
10 kommentarer:
Fina väskor du har sytt=)
Tack Anna.....:-)
Precis så firade vi också midsommar och det var riktigt skönt. Bara slappade och slöade hela dagen. Så vi är lika "tråkiga" som ni!
Idag fika med M och E. Nu är J ute och jagar mördarsniglar. De fullkomligt väller fram.
Kram/KB
Jag tycker det är en styrka att kunna ha "tråkigt" och lyssna till vad kroppen behöver. Du skulle kunna välja att bara köra på men det kommer ju inte göra dej gott. Tusen kramar till dej Cicki!
Haha, vi brukar också säga att vi är tråkiga men att vi trivs med att ha tråkigt tillsammans :-). Vi har nästan inget umgänge utan spenderar den mesta tiden tillsammans, vi i vår lilla familj, och mestadels håller vi oss härhemma. Bättre att ha tråkigt än att tjafsa och bråka i alla fall :-).
KB: Det är väl det som är äkta kärlek, när man kan ha det tråkigt tillsammans och ändå trivas....:-) De där jäkla mördarsniglarna är ett gissel. Jag har sett att de varit på lotten men vi kan ju inte sitta där och passa på dem så det får väl bli som det blir med det.
Hilda: Jag har kämpat länge med att lära mig att lyssna på min kropp. Men nu tror jag att jag lärt mig den svåra konsten.
Annika: Som jag skrev till KB att kan man ha tråkigt tillsammans och ändå trivas så är det nog äkta kärlek. Jag tycker ni verkar ha det så mysigt i er familj.
Håller med, det måste vara lycka och äkta kärlek att kunna ha tråkigt tillsammans!!
Kram Ann-Louise
Visst är det så, Ann-Louise. Frågan är då, vad räknas som tråkigt. Jag tror det är så att andra tycker man är tråkig medan man själv tycker man har det lugnt och skönt och mysigt....:-)
*ler*
Ja, man behöver inte ha "bokmärke" - Livet efter 50" för att vara lite trist ibland ;) Vi käkade lite färskpotatis, gräddfil (i mitt fall laktosfri!) med gräslök och sill... Och sedan gick vi och vilade - dvs sov - i några timmar. Just vad kroppen behövde för oss båda. Sov på natten också, trots allt. Men, igår var vi mycket piggare!!! ;) Så, man kan vara tråkig under 50... eller ÄR man tråkig? Man gör det man vill göra och drivs inte av alla måsten som alla kräver att man ska göra, eller? Tänk alla som sitter på måndags morgon på jobbet nu, slut och berättar om att de gjort och alla myggbett de fått och hej-åh-hå... vi andra är om möjligen mer utvilade? ;)
Må så grankott...
Du har helt rätt, Bim. Det handlar om att man gör som man vill. Det är livskvalitet.
Skicka en kommentar