Rosa kontrast till grå betong
13 timmar sedan
söndag 25 maj 2008
Inte riktigt klok.
Ibland undrar jag om jag är som jag borde varit. För något fel måste det vara när man sitter och lägger patience på datorn och inser att upp i huvudet poppar det upp en röst. Det är Martin Ljung med dialogen om Fingal Olsson. Vart kom han ifrån??? Jag fattar ingenting. Jag tyckte ju den var dålig redan när den var ny. Hur kan den då stannat kvar i min skalle i alla dessa år och dyka upp just nu???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
hahaha en uppenbarelse :D
Ahhh... det är inte bara MIG det spökar hos? ;)
Var det idag, eller var det igår... vilket minne va? Någon dag var det jag kom på något annat, men inte hela vägen. Än värre, suck... Ingen har hjälpt mig lösa det heller, suck... ännu värre!!! ;)
Må så grankott...
Är det inte Fingal Olsson som sitter där borta? Nä, det är Fingal Olsson som sitter här borta! ;)
Ha ha ha .... ja du ibland kommer man på de mest konstiga saker som pluppar upp...
Nellie: Snarare en mardröm....:-)
Bim: Fingal Olsson, ä inte han dö han?
Hilda: Du och jag Hilda, vi är som vi är...:-)
Hm, och jag har fått en Povellåt på hjärnan idag - när jag låg och halvsov i solariet - ibland solar jag JA, speciellt vid regn och molndagar ;) och var totalt slut efter BodyPumpen... så dök den upp i skallen, vill inte försvinna...
"Min fru har rest till Mölle, till Mölle by the sea... Hon for för 14dar sen och jag kände mig så fri, ohohohoh..." osv... Oki, man KAN ha värre låtar på hjärnan, ja... denna ÄR ju tom lite kul! Men, trots musik i bilen hem med bra låtar... den snurrar där än!! suck...
Må så grankott... ngn som ska vila lite, totalt hjärnmör och orkar inte sitta upp snart... ligger och skriver detta - felstavningar bjuder jag på!!! sedan bloggande? en gång till? ;)Jiellat snarkar och det gör mig inte direkt piggare, nej!!!
Bim: Man kan bli galen när det fastnar nåt sånt där i skallen på en.
Skicka en kommentar