Vår semesterresa

Vi har haft tio underbara dagar uppe i Sundsvall. Vi åkte ju den femte. Började i Uppsala för att lämna Elvis hos pappa. Vi stannade och fikade en stund innan vi åkte vidare. Det blev även en kort fika/sträckapåbenen-paus i Tönnebro. Det är helt otroligt så snabbt det går att åka nu med alla nya vägsträckningar. Det tog tre timmar från Uppsala till Sundsvall och då är den korta femtonminuters pausen inräknad.

Igår när vi åkte hem så gick det inte fullt så fort. Stundtals så vräkte regnet ner som en grå vägg framför bilen. Det till och med kom en hagelskur. Så stundtals kunde vi inte köra fortare än sjuttio. Då var vi i alla fall glada att vi hade sprillans nya sommardäck på bilen. Risken för vattenplaning minskar ju radikalt då. Men hem kom vi i alla fall efter ett stopp i Uppsala för att hämta Elvis och där pappa bjöd på god fiskmiddag.

Uppe i Sundsvall har vi mest bara myst. Vi har ätit gott. Dottern och hennes man är så duktiga på att laga mat. Vi har bland annat ätit surströmming. Den kräver visserligen inte så mycket matlagning. Som jag har längtat surisar, så det var kanongott. Jag gjorde kroppkakor en dag för det stod på ungdomarnas önskelista, plus att de önskade laxpasta lagad av sambon. Så vi har verkligen delat på sysslorna.

På min födelsedag så var det en meny som inte gick av för hackor. Till förrätt var det rösti och löjrom med rödlök och creme fraiche till. Till huvudrätt blev det grillade lammracks. Och till efterrätt en underbart god jordgubbspaj med glass. Att jag därtill fick en overlockmaskin i present gjorde ju inte dagen sämre. Jag grät en skvätt över vilka underbara barn jag har.

Jag har gått upp ett kilo av de tidigare bortbantade. Men det tar jag snart igen. Däremot har jag kunnat dra in skärpet ett hål till, vilket känns toppenbra.

Vi har hjälpt sonen att städa igenom hans lägenhet ordentligt och tvättat täcken och kuddar till honom. Det är sådant som han själv har svårt att göra. Det känns bra att få göra en årlig genomgång och veta att han sedan får det lättare att sköta resten.

Vi har shoppat och vi har loppat. Har gjort både fina loppisfynd och reafynd. Pengar har rullat men ändå inte i någon katastrofal takt. Jag har köpt enormt fina tyger på Olssons tyger. Både till försäljning och till oss själva. Nu längtar jag efter att sy.

Idag ska jag packa upp all keramik vi loppade. Vi har fyllt en hel resväska med fynd. Jag ska även tvätta igenom loppistyger som jag fyndat. Tyvärr inga retrotyger utan det blir nog mest bomullsbyxor till mig själv, och till lite väskfoder.

Vi måste rigga om med mina sygrejer för att få dit en maskin till. Det kommer att bli lite knöligt. Bland annat åker den halvtrasiga stereon ut, som jag haft att lyssna på när jag sytt. Det får bli mobillyssning ett tag framöver tills vi kanske hittar någon liten behändig radio.

Min Stoneskoncert

Jag måste nog berätta om vår magiska kväll igår. Den här Stoneskonserten var på sätt och vis min 65-års present. Och vad kan vara mer logiskt då, än att gå och se sina stora idoler sedan 50 år tillbaka. Snacka om ungdomssynder.....:-) Vi hade turen och få tag på biljetter. Det var verkligen tur för de var slutsålda på tjugo minuter eller något sånt.

Vi åkte in till Stockholm vid halv femtiden. Konserten skulle börja 19.00, men eftersom det tar nästan en timme för oss att åka hemifrån in till Stockholm så bör man vara ute i god tid. Vi behövde även äta något. Vi åkte till Södra station, mln gamla pendeltågsstation medan jag fortfarande jobbade. Sedan gick vi till Burger King på Medborgarplatsen. Det fick inte bli några extravaganser, men eftersom det säkert var mer än ett år sedan som vi åt ett hamburgermål så var det helt OK.

Sedan skulle vi ju ta tunnelbanan till Tele 2 Arena. Första tåget som kom var så fullt att det överhuvudtaget inte gick att trycka in någon mer person. Inte i någon dörr över huvud taget. Det var inte på grund av konserten utan om någon större försening. Som tur var så var det inte speciellt trångt på nästa tåg. Det är urjobbigt när man ska trängas så där.

När vi kom fram så strosade vi runt lite och gick vi till ett stånd för att se om det var något minne vi ville köpa. Jag köpte en nyckelrem med bild och sambon köpte en karta med olika märken. Han hade ju köpt en tröja redan tidigare i veckan.

Vi var ju tidigt ute så när vi kom till våra platser satt vi rätt länge och väntade. Men det gjorde inget för det fanns mycket folk att titta på. Jag blev rätt irriterad över folk som skulle fram och tillbaka i bänkraderna. Det var som att de hela tiden måste ha något att äta eller dricka. Först tränga sig fram för att gå och köpa öl, sedan tränga sig när man ska tillbaka. Upp och trängas en gång till för då måste man gå och pinka och köpa mer öl. Så höll folk på. Även sedan Stones börjat spela. Tack och lova klarade vi oss från det efter att Stones satte igång men i andra bänkrader var folk totalt hänsynslösa.

Nåväl. På slaget sju började Amanda Jensen att spela. Hon är så himla bra den tjejen. Tyvärr kom hon inte riktigt till sin rätt här. Musiken blev rätt skrålig. Vi har ju sett henne en gång på Kringelfestivalen och stod då alldeles vid scenen. Det var en helt annan känsla.

Så skulle det riggas om igen. Vi trodde då att Stones skulle komma efter Amanda, men det blev ytterligare ett förband. En grupp norska killar som vi aldrig hört talas om men som var ganska bra.

Klockan 21 kom så idolerna in. Jag blev själv chockad över min reaktion, men det var så stort att tårarna började rinna. Och jag som för en gångs skull var sminkad......:-) Det går inte att beskriva hur det kändes. Nu var jag inte 65 år utan 15.

Dessa coola gubbar är 70 år fyllda, utom lillpojken Ron Woods som "bara" är 67 år. Charlie är ju till och med född -36, bara fem år yngre än min egen pappa! Hur orkar de röja så? Mick for fram och tillbaka över scenen som en duracellkanin. Scenen var säkert minst 50 m lång och en utlöpa på ca 20 m. Där for han runt. Han har ett rörelsemönster som kräver en egen stilstudie.....:-) Keith och Ron stod väl av praktiska skäl mer still, men de använde också scenutrymmet väl. De höll på i två och en halv timme utan avbrott. När de avslutade med "Satisfaction" så gungade hela arenan. Helt otroligt! Jag kan inte beskriva hur det kändes, mer än att säga att det var en dröm som gick i uppfyllelse och ett minne för livet.

Efteråt sammanstrålade vi med en gammal kompis till sambon och hans tjej. Kompisen bor alldeles vid Älvsjö station så vi tog bussen dit, sprang upp i hans lägenhet för att låna muggen. Sedan gick vi till stationen och tog sista tåget hem. Klockan var över ett innan vi var hemma. Det kan man kalla en helkväll......:-)

En del nysytt

Nu har det blivit en del nysydda saker igen. Här har jag sytt ett par jeans till mig själv. Tyget är mörkare än på bilden, mer svart än grå. Tyget köpte jag förra sommaren men har inte hunnit gjort något åt det förrän nu.

Det flerfärgade linnet är ett tyg som legat länge i lådorna, så det kan man ju kalla lite skåprensning. Det prickiga tyget är en alldeles för liten stuv som jag blev kär i när jag skulle köpa den grå dekorationstråden till mina jeans. Eftersom den egentligen var alldeles för liten så fick det bli en hitte-på-grej. Den blir nog bra att ha över en svart långärmad tröja. När jag blir smal och vacker kanske jag vågar visa magen. Då blir den här perfekt.....

Nu får det räcka med kläder. Har lite annat att sy som är beställt av mina barn.

Glad Midsommar

Jag vill önska alla mina bloggvänner en 

GLAD MIDSOMMAR

Även om vädret inter är så midsomrig så hoppas jag ni får det fint i alla fall. Själva ska vi fira Melinas femårsdag imorgon. Det blir mysigt.

Dietistbesök

Nu har jag varit hos dietisten. Det blev ett positivt samtal. Hon var först lite skeptisk mot 5:2-dieten och min Kol. Kol är ju en inflammatorisk sjukdom och då kan fasta få effekten av att musklerna liksom äter upp sig själv. Men när vi fått prata och hon hörde hur jag tränade, hur vi åt i vanliga fall så tyckte hon det lät bra. Men hon vill att jag ska vara noga med att känna efter hur jag mår, både fastedagar och vanliga dagar.

Hon tyckte att jag gjorde rätt om åt fyra gånger om dagen, i stället för att kanske bara äta frukost och middag, eller bara middag som tydligen en del gör. Jag lägger ju in två fruktstunder också, en på eftermiddagen och en på kvällen och håller mig ändå runt 500 kcal.

Det jag märkte idag var att jag orkade gå snabbare och fick mindre ont under min promenad till vårdcentralen. Om det beror på träning eller fasta eller bägge delarna, vet jag inte. Det bara kändes bra och jag är nöjd med det.

Skjorta till sambon

Förra sommaren var vi på Olssons tyger i Sundsvall. Då hittade sambon det här tyget. Han ville jag skulle sy en skjorta till honom. Sedan har det legat i väntehögen för egna kläder som ska sys. Nu är den i alla fall färdig.

Jag har också bytt hattband på en svart hatt till honom. Den kan jag inte fota just nu för den har han på sig. Han och hans kompis är på väg till Grönan för att se ZZ Top. Jag valde att stanna hemma och börja med ett par jeans till mig själv.

Det är fastedag idag och än så länge känns det väldigt bra. Imorgon ska jag till dietisten. Få se vad hon har att tillföra.

Nya kläder

Nu har jag sytt om klänningen. Jag var inte nöjd med mittremsan. Den bubblade sig. Nu är jag nöjd. Samtidigt kortade jag den rejält så den passar att ha till tights.

Jag har även sytt en skjortblus. Det blev en hel del ändringar där också innan jag var nöjd. Det brukar vara så när jag syr. I gengäld så är jag ju ensam om modellerna jag syr. Det gillar jag. 

Nästa projekt blir en skjorta till sambon.