fredag 3 juli 2015

Mitt blommiga liv

Jag tycker mycket om blommor. Min mamma hade gröna fingrar så det här med att älska blommor kommer förmodligen från henne. Fast jag har inga gröna fingrar. Mamma kunde pyssla om sina blommor hela tiden. Jag sköter om mina blommor när jag kommer ihåg. Men det har gjort att de blommor som tål den behandlingen trivs hos oss. Nu har jag gjort något som aldrig hänt tidigare. Jag har lyckats att få orkidéer att sätta nya blomstänglar. Gissa om jag är mallig. Och det är inte bara en jag lyckats med utan det är tre av fyra stycken som vi har hemma nu.


Den här orkidén köptes som en liten tvåstänglad orkidé på Plantagen. När den blommat över planterade jag om den i en större kruka och den satte igång att växa. Nu är stängeln så här hög och knopparna börjar svälla.
 Den här är också på gång. Trodde först det var en rot, men nu ser man tydligt att det är en stängel som är på G.
 Igår fick jag se att även denna är på gång. Vad är det då som gjort att jag helt plötsligt lyckas nu. Jag tror det är på grund av att jag planterat med orkidémossa. Jag såg en informationsvideo om hur man bäst planterar om en orkidé. Där använde man mossan tillsammans med den speciella orkidéjorden. Så jag köpte torkad mossa. Bröt av en bit som jag blötlade. Det som inte gick åt då frös jag ner för att använda nästa gång. Så jag rekommenderar det för den som, precis som jag, inte fått sina orkidéer att blomma om.

 Jag tycker om de gamla blommorna. Så för något år sedan köpte jag en streptocarpus, eller kornettblomma som är det svenska namnet. I våras delade jag den och har nu två stycken som blommar för fullt.
 Min absoluta favoritblomma är Sankt Paula. Jag har alltid älskat dem och fyllt mina fönster med dem. Nu har vi inte så mycket plats men det här är i alla fall köksfönstret där fyra olika färger trängs. Skulle kunna ha fler eftersom det finns så fantastiskt fina färger att samla på.
 På balkongen växer det och frodas som aldrig förr. I min kryddlåda trängs två sorters basilika, mynta, oregano, salvia och rosmarin. Flera av de är vanliga kryddplantor som vi köpt på Willys och som jag har planterat om.
Den här fina pelargonen är smockfull med knoppar. Den är så vacker.

De skruttiga 10-kronors pelargonerna har tagit sig bra och växer så det knakar. Kul.


4 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Åh, så fina blommor du har! Jag gillar också St- Paulior, men de dör alltid hos mig. Kanhända vattnar jag ihjäl dem?
Men perlargoner trivs hos mig. Jag har ju samlat på sådana och ett tag hade jag 117 olika sorter.
Jag var med i Pelargonsällskapet och där var 117 st inte så mycket.
Det fanns de som hade upp emot tusen. Kruxet var för mig att övervintra dem. Det hade jag inte plats till så numera har jag bara bara en 5-10 st.
Orkidéer har jag också men inte fått att blomma om. Kanske ska jag följa ditt råd!
Ha det så skönt i sommar!

Cicki sa...

Ruta Ett: Jag gissar att du vattnar ihjäl Sankt Paulorna. De är väldigt känsliga för övervattning. Dessutom ska de vattnas helst underifrån. De tycker absolut inte om vatten på bladen. Jag brukar genomvattna dem ordentligt då och då, kanske en gång i månaden. Då brukar de vara ordentligt torra. Då spolar jag vatten i ytterkrukan, ställer ner blomman och låter den stå så i några timmar. Sedan slår jag bort överblivet vatten och ser till att vattnet runnit av ordentligt innan jag sätter ner den i ytterkrukan igen. Man kan ju även ställa de i diskhon, bara man inte har så mycket vatten att det går över krukan. Jag gillar också pelargoner men jag har ingen plats att vinterförvara dem på så det får bli nya varje år istället. Ha det skönt du också.

Klimakteriehäxan sa...

Jag har orkidé-tur! Mina blommar om avbrutet, trots att jag egentligen inte sköter om dem alls. En slurk vatten en gång i veckan, det är allt. Men det verkar räcka. De står nog i ett läge där de passar också, inte alltför soligt.

Cicki sa...

Klimakteriehäxan:Vi har problemet med att alla våra fönster är soliga. Vilket är trevligt i och för sig. Men gör att vi har en helvetiskt het lägenhet när det är riktigt varma dagar. Och att jag måste skugga för blommorna. Man är aldrig nöjd :-)