Det är något pyskologiskt med det här att ha pengar. Helt plötsligt så är saker och ting inte alls lika attraktiva som när man har dåligt ställt. Så det blev inte så mycket grejer som följde med hem. Ett tyg som var rätt läckert, lite knappar och stickers som jag tänkte till väskprydnad.
En vas som jag tänker ha som lykta på balkongen. Det är ett rätt läckert glas i skimrande färger.
Och naturligtvis böcker i en enda skön blandning. Jag blev extra glad över att hitta Silvrets rike som är fjärde delen om Djingis Khan. De andra delarna finns redan i hyllan.
Och så får ni ursäkta hur bilder och text kommit. Blogger vill inte alls som jag vill.
7 kommentarer:
När man inga cash har så vill man ha allt! Och när man har så vill man inte ha något. Konstigt! Fina fynd ni gjorde. Kram kram =o)
Ah, jag ser en Ian Rankin bland bokfynden, en favorit :-)
Smycka: Visst är det knepigt.....:-)
Christina: Det är inte bara en Ian Rankin utan två stycken till och med. En favorit här hemma också. Om du aldrig testat Michael Connelly så rekommenderar jag han också. Hans Harry Bosch och kommissarie Rebus har vissa likheter.
Ser att det var en lyckad loppisrunda. Jag är inte så van vid loppis och i somras gjorde jag bort mig. Jag var med min son på en stor loppis utanför Stockholm. Jag fick syn på 8 små glas som jag har den större storleken. Jag frågade vad de kostade och fick svaret 20 kronor. Jag var väl lite tveksam och försäljaren så att du kan inte tycka att 20 kronor är dyrt för 8 glas.
Nä,nä, jag tar dem, sa jag. Jag trodde att de kostade 20 kronor st och det skulle inte vara dyrt men jag stod och funderade om jag verkligen behövde dem.
Du undrade hur jag har det med mina plåster. Jag har blivit sämre och tar morfin morgon och kväll och tillvaron blir dräglig när jag inte har ont.
Vad skönt att striden med försäkringskassan är slut och du inte behöver vända på kronorna utan kan unna dig lite "lyx".
Ha, det bra.
Kram Viola
Viola: Du måste ju träna på att besöka loppisar.....:-)
Trist att du ska behöva ha så besvärligt. Även om man måste så är det ju aldrig kul att behöva ta tunga mediciner. Jag äter troget mitt Tradolan till natten. Det är ju också en tung medicin men så länge jag mår bra vågar jag inte chansa att ta bort den. Tänk om jag hamnar där jag var tidigare, när jag inte kunde fungera alls.
Även om vi inte kan leva något lyxliv så är det en jätteskillnad nu. Och kan vi bara beta av våra skulder så blir det ju ännu bättre sedan. Vi är ju skyldig dottern pengar och har en Ica-kredit vi betalar av på.
Oj, två Rankins - grattis!
Jodå, Michael Connelly är en favorit här med, gillar hans böcker skarpt!
Christina: Å som vanligt tycker vi lika i det mesta.....:-)
Skicka en kommentar