onsdag 9 november 2011

Jag lever alltså finns jag

Just precis det, jag lever. Även om det inte märks här. Jag har inte speciellt ont, så det är inte därför det är brist på blogginlägg. Det är väl kanske så att det finns en hel del att fundera över just nu. Funderingar om hur vi ska få vardagen att fungera på ett bra sätt. Funderingar över hur man får pengarna att räcka till. Funderingar över att julen närmar sig med språng. Funderingar över hur familj och vänner har det. Ja, det finns mycket att fundera över.

Jag är och smygläser hos er, men är dålig på att lämna avtryck. Men som sagt var lever jag och mår faktiskt ganska bra. Meddelas endast på detta sätt!

7 kommentarer:

AprilSus sa...

Skönt att höra att du mår ganska bra just nu. Det underlättar alltid lite, medans du funderar ut hur allt annat ska kunna fungera så bra och smidigt som möjligt.

Kramis!

Charlotte sa...

Så skönt! Att du finns kvar! Annars hade man trott att du följt med i köpet av mobilen....HiHi! Håller helt med, själv är jag sömnlös, tidvis av pengaoro. Att inte ha så det räcker, att få låna sej fram... Fy, sånt här är svårt! Sänder en styrkekram!

Cicki sa...

AprilSus: Kram

Charlotte: Jag är ju tvärtom. När jag har bekymmer så är jag otroligt trött och vill bara sova. Sån är jag nu. Sover och sover och det räcker ändå inte till. Styrkekram tillbaka till dig.

Camilla sa...

Skönt att höra! Jag har funderat på vart du tog vägen, men jag vet också hur det är. Ibland blir det bara inget skrivet. Då är det ok att ta en paus tills skrivlusten och orken kommer tillbaka.

Polargrevinnan sa...

Man måste inte skriva om inte lusten infinner sig. Men dröjer det för långe mellan inläggen så undrar man och det bra att tala om att man lever.
Konstigt det här med bloggen, den blir en familjemedlem som håller rätt på bloggvännerna - hur de mår, vad de gör, vart de är på väg o.s.v.
Själv har jag fullt upp och nu har jag börjat fundera på julen som inte är helt problemfri. Så är det ofta i delade familjer. Men det brukar lösa sig.
Sköt om dig.
Kram Viola

Cicki sa...

Camilla: Ja, det är väl så att skrivlusten inte riktigt vill infinna sig. Ibland kan man inte heller skriva om det som finns runt om en.

Viola: Det är ett problem det här med julen som du säger. Jag vet inte om den var enklare heller när vi var en hel familj. Då stod striden om man skulle vara hos mormor eller farmor. Bägge blev lika sura om de inte vann kampen.....:-)

engelsson sa...

Kram på dig..vet ungefär hur du menar..här e det väldans bloggtorrt oxå..