Det börjar kännas bättre så jag återvänder så smått till blogglivet. Det blev för mycket till slut med allt som varit denna höst med sjukdomar, utredningar, dålig ekonomi och en massa annat. Dessutom är december inte min månad. Då närmar sig julen och jag blir sorgsen över att ännu en jul går utan mina barn. Jag har lärt mig leva med det, men det känns.
Idag har vi varit på vinden och hämtat ner adventssakerna. Ja, jag vet att det är i senaste laget. Men lusten och orken har inte infunnit sig tidigare. Jag har inte satt upp något än för orken räckte bara till just detta. Vi släpade nämligen även upp sommardäcken. Nu har de äntligen kommit på. Tack vare att Ali var hit och hjälpte till i söndags. Sambon klarade det inte själv, vilket han nog hoppats att han skulle göra. Det är svårt att inse att orken avtar med åren.
Nu syr jag för fulla muggar. Ska försöka få ut en del julklappstips på hemsidan. Det får bli om några dagar.
Utmaningar.
36 minuter sedan
12 kommentarer:
Vad skönt att se dig skriva lite igen!
Kram!
Skönt att du orkar titta upp igen - ovanför Stockholms yta.
Äsch, vad gör det att ni hämtade adventsstaken först i dag? Jag hämtade vår igår. Man ska inte föra våld på sig själv när det bär emot. Det finns viktigare saker än julsaker - som att du börja sy igen och känna blogglust. DET är bra!
kram
Roligt se att de är bättre nu.
Må så gott de går
Eva
Mångmamma: Jag har faktiskt längtat samtidigt.
Kesu: Vi har nog kommit till den åldern när vi inser att adventsstakar inte är så där jätteviktigt....:-)
Eva: Tack. Jag ska försöka.
Kul att se dig på banan igen, eller hur man nu ska uttrycka det :-)
Kul att du är här, i cyberrymden helt enkelt.
Nä, adventsstakar får väl ta den tid de tar - våra kom upp sent i söndags. Sen brukar vi inte plocka ner dom förrän det våras ;-)
Jag säger som Kesu, kul att du känner både blogg- och sylust igen!
Christina: Sylusten har funnits där hela tiden. Jag har terapiat vid symaskinen. Tankarna får vandra fritt då. Det blir det där meditativa stadiet, du vet.
Jag till och med kom på att jag nog vill byta gardiner inför julen. De´ du.....:-)
Cicki: Fniss ;-)
Hej Gumman! Skönt att ni har Ali som kan hjälpa till med de tyngre sakerna. Det är svårt att inse att man inte klarar det man gjort tidigare!
Kul att du skriver och syr igen! Vi har bytt i brödkorgen nu till dina tomtar och vi sa allihopa att vad skulle vi göra utan cicki och hennes finna "brödkorgsinlägg" Citroner året om och helgul till påsk och så tomtar till jul ;)
Tittut! Sötaste du! Jag har tagit fram mina grytlappar med papparkakor och lussebullar! Så glad för deom!
Gott att se dig igen.
Adventssakerna är inte ett dugg sena, om du frågar mig, här hänger adventsstjärnan uppe (dock enbart för att den hänger uppe året runt, dels för att den är så stilig, och dels för att alla vänner antagligen skulle sakna att inte få säga "Men, har du adventsstjärnan uppe än?" ;)
Dock... Jag har inte tänt stjärnan. Eftersom jag upptäckte att efter en inspirerad ommöblering så kan jag inte flytta ut ett skåp med lp-skivor för att komma åt kontakten... Planerar nu (och skjuter upp) att skaffa en förlängningssladd. (och ja, ibland blir t.o.m. jag nästan trött på min uppskjutartalang... Men bara nästan :D
Trebarnsmamman: Det är alltid trevligt att höra att man kan förgylla någons tillvaro med brödkorgar eller annat....:-)
Spader: Jag har själv ett par julgrytlappar. Inte samma som dina men ändå rätt trevliga. De åker nog också fram vilken dag som helst.
Shirouz: Sambon blir också trött ibland på sitt uppskjutande. Men han gör inget åt det. Han skulle nog också ha julstjärnan uppe året om ifall inte jag fanns där och tog ner den i januari....:-)
Alla: Det känns rätt trevligt att veta att man varit lite efterlängtad.....:-)
Skicka en kommentar