Nu har vi varit på Willys och veckohandlat. När jag står i spelbutiken för att köpa ciggisar så kommer det in en upprörd kvinna. Hon vill ha hjälp för hon har sett en man ligga orörlig längre bort med en omkullvält cykel bredvid sig. Hon vågade inte gå fram själv. Så en av butikens anställda plus sambon och jag följer med kvinnan bort.
Mycket riktigt ligger det en man där i gräset. På cykeln hänger en massa kassar med grejer i. Spelbutikens biträde försöker ruska liv i mannen och lyckas. Vi vet fortfarande inte om han är sjuk eller påverkad av något. Butikskillen försöker hjälpa mannen att resa sig upp, men han klarar inte av att stå. Tre halvstora killar har även anlänt och tittar nyfiket på. Vi bestämmer att det är nog bäst att ringa efter ambulans eller polis så mannen får hjälp på något vis. Vi gissar att mannen är påverkad, men det innebär ju inte att man klarar sig själv för det.
Kvinnan och vi lovar butikskillen att vi ska vänta på ambulansen så han får gå in och jobba igen. Då kvicknar plötsligt den påverkade mannen till och ska ge sig iväg. Vi och de tre unga killarna försöker gemensamt stoppa honom, men han är envis som attan. Det är bara att låta honom gå. Vi följer efter på behörigt avstånd och kvinnan ringer igen för att få tag på polis. Det verkar trögt.
Sambon och jag tar bilen och följer efter mannen. Han är på väg ut i trafiken på stora vägen så det känns inte bra att han ska vingla till där bland alla bilar. Då får vi se en polisbil som åker in på en mack för att tanka. Så vi åker också in där och uppmärksammar dem på problemet. De lovar att kolla upp det. Sambon och jag åker återigen efter mannen för att se hur det går för honom. Då knatar han målmedvetet in mot stan, dragandes sin cykel. Vi kan bara hoppas att allt gick bra till slut.
Dagens ord 153
6 timmar sedan
5 kommentarer:
Hoppas att det gick bra med mannen. Gjorde polisen ingenting? Men om han inte vill ha hjälp, är det kanske inget dom kan göra. Trevlig hösthelg!
Hoppas allt gick bra till slut! =o)
Helena: Polisen skulle åka och kolla när vi skildes ifrån dem så vi vet inte. Mannen verkade inte vilja ha hjälp så jag vet inte hur det gick. Det är svårt att veta hur man ska göra i en sådan här situation. Vi gjorde det vi hoppades var rätt. Mer kan man inte göra.
Smycka: Det får vi hoppas på. På ett eller annat sätt.
Så bra ni kollade upp och följde med så mycket ni kunde. Det är civilkurage, många bryr sig inte, hastar förbi bara. Kram!
Solveig: Tyvärr är det alldeles för lite civilkurage nu för tiden. Naturligtvis ska man inte lägga sig i när det kan vara fara för ens liv, typ misshandel eller andra trakasserier. Men man kan åtminstone ta upp sin mobiltelefon och ringa efter polisen eller andra som kan hjälpa till. Antar det ser likadant ut i Finland.
Skicka en kommentar