Bästa väninnan U trillade in idag för en fika. Meningen var att hon först skulle åka till loppisen och lämna en massa urstädat. Men så kom hon på att jag kanske kunde använda något. Så nu har jag kassar och lådor ståendes i hallen som mellanlandat hos oss. Jag ska gå igenom dem för att se om det är något användbart. Jag har redan hittat några läsvärda böcker och ett snyggt tyg som passar perfekt till en kasse. När jag läst böckerna och gått igenom allt så tar jag en sväng till loppisen och lämnar in. Varför kasta när det går att återanvända på ett eller annat sätt.
Är det så att ett nytt tänkande kommit för att stanna när det gäller återvinning? Eller är det bara vi "panshosar" som tänker så? När jag växte upp på femtio-och sextiotalet så återvanns det mesta i vårt hem. Mamma vände på kragar och manchettet på pappas skjortor. Det som gick att sy om syddes om, resten blev till mattrasor eller skurtrasor. I kylskåpet brukade mamma spara på margarinpapperen. De använde hon sedan till att smörja bakplåtar med. Det fanns hela tiden en tanke bakom användadet.
Jag gillar tanken att allt kan på ett eller annat sätt återanvändas. Jag skräms över alla program som man ser idag om hur vi missbrukat vår jord. Jag hoppas verkligen att det inte är försent att vända tillbaka till ett mer jordnära sätt att leva. Även om man inte kan bidra med så mycket, så tror jag att varje lite återanvänd pryl gör nytta i det stora hela.
Uppdaterat: Jag glömde ju skriva att hon lämnade även en kasse med stickade grejer som jag ska lägga upp på hemsidan åt henne. Det är jättefina mössor och vantar.
Nu behöver vi ljus!
8 timmar sedan
5 kommentarer:
Ahem... Jag sitter här och småflinar för mig själv... Jag ska förklara. Det är nämligen som så att jag har ett smörpapper från ett smörpaket i kylen, (som jag ursprungligen tänkte Diesel skulle få slicka rent så han går upp i vikt) men nu fick jag ju en strålande idé att använda lite av det till sockerkaksformen i morgon!
Så nej. Det här med sparande finns nog kvar... Visserligen är jag ingen vårkyckling, men sparar och återanvänder gör jag:)
Men -här syndar Spader apmycket! Eller nej, inte riktigt sant. Ger bort massor med grejor och kör inte till tippen i onödan, men mat och plastkassar... där slarvas det!!
Shirouz: Jag lever inte alltid som jag lär så margarinpapperen kastar jag faktiskt. Fast jag gör ren dem och lägger dem i återvinningen för förpackningsmaterial. Då återvinns det ju på ett annat sätt.
Spader: Alla är vi väl lite både ock. Det är även jag. Även solen har fläckar, vet du väl....:-)
Men du, med några Cickidesigns miljökassar så har du snart tjänat i pengarna för plastkassar....*fniss*.....
Jag försöker också återvinna så mycket jag kan här hemma. Tycker att det är en självklarhet (däremot har jag inte sparat margarinpapper ;-) )
På jobbet försöker jag få ungarna att inse vikten av återvinning. Men en gång när vi stod vid återvinningsstationen kom en gammal dam förbi och sa "Vad duktig du är som kämpar på att lära barnen. Du vet väl att de ändå inte kommer att bry sig när de blir vuxna..." - DAGENS INSTÄLLNING hahaha
Ika: Det är ju trist när man har den inställningen som den gamla damen. Då har man redan gett upp. Det är ju den uppväxande generationen som är det stora hoppet. Självklart ska barnen lära sig att återvinna. Jag tror dessutom att de kommer att bry sig väldigt mycket om det. Tyvärr ser jag på våra ungdomar att de inte bryr sig men jag predikar vidare för dem. Morsor är ju till för att vara tjatiga....:-)
Skicka en kommentar