torsdag 1 januari 2009

Tankar om det nya året

Ja, då var det ett nytt år. Ett alldeles nytt och oanvänt. Det måste vi vara rädd om, så det inte blir solkigt och smutsigt.

Igår när jag höll på med maten så for tankarna iväg och jag kände att jag ville göra något för förändra det samhälle vi lever i. Då menar jag inte politiskt utan hur vi tar hand om varandra. Det är så mycket förstörelse och elände. Ska vi blicka ut över hela världen så är det ännu värre.

Men om vi nu håller oss inom våra egna gränser. Vad kan vi göra för att det ska förstöras mindre? Vad kan vi göra för att ungdomar inte ska slå ihjäl varandra? Vad kan vi göra för att kvinnor och barn inte ska misshandlas i hemmen?

På något vis så känns det som om vi förlorat en ungdomsgeneration. Det verkar finnas så mycket ilska och frustration inom ungdomarna idag. En ilska och frustration som de tar ut på varandra och resten av samhället.

Hur kunde det blir så? Vi var inte heller några änglar när vi var unga, men vi slog i alla fall inte ihjäl varandra och förstörde en massa grejer. Vad är det som gör skillnaden med att vara ung idag och att vara ung för 40 år sedan? Egentligen borde det inte vara någon skillnad.

Jag kan inte se det på något annat vis än att det är vi vuxna i olika åldrar som har ett ansvar för detta. På något vis så är det vi som orsakat att ungdomarna mår dåligt idag. Hur och varför vet jag inte, men det kanske vi kan resonera oss fram till. Huvudsaken är att vi försöker göra något åt det.

Kan vi göra det tror jag vi kommer att få ett skithäftigt 2009, när alla bryr sig om varandra.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag håller med dig i allt du skriver. Men. Jag tycker faktiskt inte att det bara är ungdomar som slår ihjäl varandra. Vi vuxna verkar ju vara precis lika bra på det. På något vis stämmer det gamla talesättet alltid: De gör inte som vi säger, de gör som vi gör... Kram!
/June

Anonym sa...

Nej, vi har inte förlorat någon ungdomsgeneration, de flesta av dagens ungdomar är väldigt fina (jag rör mej ute ganska mycket, träffar ungdomar och jobbar på högstadiet).

Cicki sa...

Fyrabarnsmor: Jag vet också att det finns många fina ungdomar. Har också jobbat med dem och har jobbat med ungdomar som varit på väg in i kriminalitet. Ändå tycker jag att det ökar så väldigt mycket med förstörelse och brist av hänsyn till sina medmänniskor. Eller så är det så att jag bor på fel ställe. På ett ställe där det är mer förstörelse och misshandel än på andra ställen.