För några veckor sedan kollade jag upp hur mycket det skulle kosta att stå på den årliga julmarknaden på vårt museiberg. Det är en riktigt marknad till skillnaden från loppisen jag stod på tidigare i höst. Det skulle kosta tvåtusen för lördag och söndag på första advent och tusen kronor för att stå den 7/12 när det är Lucia-kröning. Jag tyckte det var för mycket pengar så jag la det åt sidan, helt enkelt.
För någon dag sedan fick jag ett mail från en av arrangörerna med en förfrågan om jag ville stå eller inte. Jag tackade nej med motiveringen att det var för stora pengar för min lilla verksamhet. Igår kom det ytterligare ett mail. De gillar mina saker och vill ha in mer hantverk på marknaden. Så jag fick ytterligare en förfrågan om jag inte ville delta. Jag tackade återigen nej med motiveringen att det var för mycket pengar.
Idag har jag fått ett nytt mail. De vill att jag ska vara med alla tre dagarna och jag får sätta priset själv vad jag vill betala för det. Visserligen ska de sedan ta ställning till mitt prisförslag. Men det känns som att bollen ligger hos mig.
Nu är jag så i valet och kvalet. Kommer jag att orka att medverka i tre dagar? Visserligen med vilodagar emellan. Kommer jag att orka sy upp ett sortiment tills dess? Då får jag lägga alla beställningar åt sidan. Det kan funka med nåt undantag. Oj så svårt det känns. Samtidigt är jag ju väldigt stolt över denna övertalningskampanj.
Färgglatt under fötterna
4 minuter sedan
9 kommentarer:
Vad kan du vinna respektive förlora på att medverka? Om det visar sig att du inte orkar hela vägen, vad händer då? Om du gör ditt bästa med att tillverka inför marknaden, räcker det? Och förresten vem bestämmer vad som är att orka eller vad som är tillräckligt. Ja...Jag vet inte, men det vore ju så bra om dina fina alster kom ut till fler folk.
Resan: Hej, det var länge sedan man såg röken av dig....:-) Hoppas allt är bra.
Det är väl så mina tankar gått också så nu har jag tackat ja. Nu ligger bollen hos med om de köper det pris jag föreslog. Det jag kan förlora är ju den kostnaden. Sambon har lovat att ta över det mesta av marktjänsten så jag slipper tänka på det. Det känns som världens mest spännande utmaning just nu....:-)
Jag hejar på dig Cicki! Gör så mycket du tycker att du orkar med, annat delegerar du ut.., du vet vad jag menar.
Kram
KB
KB: Marktjänsten har M lovat att ta hand om. Jag kommer inte att orka det. Det enda jag kommer att göra är att baka och tvätta.
Go girl! Det värsta som kan hända är ju inte så farligt... Glöm bara inte att lyssna på kroppen... KRAM!!
Spader: Jag har gett dem ett skambud nu. Få se om de tar det. Jag lovar att lyssna på kroppen. Jag börjar äntligen lära mig det....:-)
Du måste vara stolt av denna förfrågan.Tänk på dig själv och din förmåga,stressa inte upp dig.
Fast det måste ju vara kul att va med på en sån grej.Kom ihåg att ta det lungt.Tänker på dig.
Jag skulle nog ha varit med om jag var du. Sätt priset med tanke på just din hälsa och att du kanske inte orkar alla dagar. Hänvisa till det. De verkar ju vilja ha dig med =) så bollen verkar ju ligga hos dig. Du har väl en del kvar sedan förra marknaden också? Du kanske kan ta det lite lugnare än inför den förra marknaden? Det är ju roligt och spännande med marknader också... =)
/June på www.junebacken.se
Lena och June: Jag har tackat ja. Och jag har lämnat ett förslag till pris som jag kan hantera om jag inte orkar hela vägen. Min mailkontakt vet hur jag har det kroppsmässigt. Jag har också förklarat min oro över om kroppen håller. Sambon har lovat att ta över det mesta av hushållssysslorna så jag kan ägna mig helt åt det här en tid. Jag ska försöka att hålla mig lugn och inte stressa upp mig. Det är skitkul, rent ut sagt,att de är så angelägna att få dit mig. Jag har fått mail från min kontakt att hon tycker prisförslaget är OK. Nu ska hon ta det med sina kollegor. De är tre stycken som tillsammans håller i själva arrangemanget. Håll tummarna för att det går vägen.....:-)
Skicka en kommentar