Vitamininjektion

Igår var jag in till Stockholm och träffade min goda vän U-B. Vi hade bestämt träff på Medborgarplatsen eftersom vi tänkt oss en runda i Söderhallarna. Jag kände redan när jag såg henne hur varm och glad jag blev inombords. Det är väl så när man träffar gamla vänner. Det är som att krypa in i ett skönt mysplagg och ta på sig sina skönaste tofflor. Man är hemma på något vis. Dessutom blommar min norrländska fram ordentligt, eftersom vi har gemensamma västernorrländska rötter. Det känns gott i munnen när de där gamla uttrycken och den dialektala rytmen infinner sig igen. Det är samma fenomen som uppstår när vi åker upp till Sundsvall. Sambon säger att ju närmare vi kommer, ju mer norrländska pratar jag.

Söderhallarna firade 20-års jubileum. Det såg man inte mycket av så det blev en besvikelse. Vi gick runt där ett tag och funderade vart vi skulle äta vår lunch. Det slutade med att vi gick ut på Medborgarplatsen istället. Där hittade vi en tai-restaurang som lockade oss. Vilken god mat vi fick och vilken trevlig service de hade. Även humana priser. Dit kan jag tänka mig att gå igen. Vi satt där länge och bara pratade. Det var gamla minnen och om allt som hänt sedan vi sågs senast.

Vi bestämde oss för att gå en sväng till Ringen för att fönstershoppa lite. Vi strosade Götgatan bort och struntade fullständigt i alla stressade människor som gick emot och förbi oss. Man pratar så skönt när man strosar på. När vi kom till gamla skatteskrapan så var vi ju bara tvungna att stanna och fotografera. Jag visste ju att de gjort om där men jag hade inte sett resultatet. Det var otroligt fint. Men svårt att fotografera. För hela tiden ställde det sig människor framför, som också ville fota. Utan en endaste tanke på att vi redan stod där. Till slut fällde U-B en hög kommentar om folks hänsynslöshet. Mannen som stod framför oss just då dröp snabbt av.

I Ringens alla butiker både klämde vi och kände på höstens mode. Vilka underbara färger. Jag höll på att åka dit på ett tjusigt halsband, men besinnade mig. När ska jag använda sånt? Plus att de stackars pensionspengarna behövs till annat just nu.

Efter Ringen strosade vi tillbaka mot Medborgarplatsen. Vid Gunnarssons konditori kom vi på att vi behövde nog sitta ner och få en viss sockerpåfyllnad. Det var evigheter sedan jag var där senast. Kul att se att det ser ut som det alltid har gjort.

Efter fikat och mer prat så drog vi oss mot tåg och tunnelbana. Det var dags att skiljas åt. Med sig hem hade U-B en ny handväska som hon köpt av mig. Hon fick även en miljökasse i present. Jag fick med mig en av hennes tidigare inköpta handväskor som hon använt så mycket att handtagen blivit slitna. Eftersom hon älskar den så ska jag laga den när jag hinner. Det är alltid kul när man får höra hur nöjda mina köpare är med sina grejer.

När jag kom hem så kände jag hur jag fortfarande log med hela kroppen. Även idag har jag denna sköna känsla kvar. Det är rena rama vitamininjektionen att träffa gamla och kära vänner. Vi ska snart ses igen. Då ska vi även lura med oss vår gemensamma vän N.