För några dagar sedan skrev jag om de försvunna grytlapparna. Det kan du läsa om
här. Nu är de upphittade. Var låg de då, undrar kanske den nyfikna läsaren. Jo, i städskåpet. Ordentligt inlagda där jag har fönstertrasor och andra trasor. Fråga mig inte hur de hamnat där, för det kan jag inte svara på. Förmodligen är det Alzheimers light som spökat. Igen!
*skrattar* Det bara händer! Bra att de kommit till rätta i alla fall.
SvaraRaderaKram =o)
Smycka: Jag visste ju att de måste finnas någonstans. Frågan vara bara vart.....:-)
SvaraRaderaHe he, vid såna tillfällen så brukar både Håkan och jag slå ifrån oss och istället muttra:
SvaraRadera-Ja, det var väl hundarna då...
Christina: Vi brukar skylla på Totte när det är nåt mysko som hänt....:-)
SvaraRaderaHäpp! Fram kom de! Härligt! ;)
SvaraRaderaCina: Jag har försökt att skylla på dottern och svärsonen som är tillbaka här ikväll. Men ingen av de vill erkänna så vi får väl skylla på Totte.....:-)
SvaraRaderaDet är "tirriterande"(värre än ittiterande) när sånt där händer! Tur de kom fram iallafall. Här har vi en sweatshirt som varit spårlöst försvunner i 4 år. Jag vet att ajg tvättade den o hände på tork i tvättstugen, men sen då?? O, ja, vi bor i radhus, så vi har ingen gemensam tvättstuga med någon...
SvaraRaderaHa det bra!
KRAM
Pärlmudden: Håller med om att det är tirriterande, som Karlsson på taket brukar säga.....:-)
SvaraRadera4 år, det var ingen dålig tid. Förmodligen dyker den upp på det mest konstigaste ställe....:-)
Här försvinner saker och jag får leta, halva dagarna går ibland åt att leta, min städhjälp har mani på att pula undan grejer hon lyckades att gömma min stora bricka men till slut hitts jag den i speciriskåpet,även om hon är oskyldig så är det hon som får skulden
SvaraRaderaBiggan: Det är ju bra när man har någon att skylla på....:-)
SvaraRaderaMysteriet löst! Skrattar!
SvaraRaderaSpader: Det var inte jag. Det var Totte.....:-)
SvaraRadera