Städdille och lite annat

Jag fortsätter att röja i skåp. Det står fulla och halvfulla bananlådor överallt. Och det blir mer och mer luft i skåpen. Och renare. Det känns bra att få det här gjort ordentligt för en gångs skull.

I mitt friska liv så städade jag faktiskt skåpen en gång om året. Tog ur och diskade allt och torkade hyllor, lister, dörrar och allt. Nu inser jag att vissa saker inte varit ur skåpen sedan vi flyttade hit i oktober 2006. Så det kan bli. Det är ju tur att jag fått denna energi nu,

Igår prismärkte jag och packade glas. Så nu är en låda helt klar inför loppisen. Det känns bra. Det är tre veckor kvar så jag känner ingen panik. Inte än i alla fall.

För att få lite omväxling varvar jag städandet med att sy mina kära tunikor. Dessutom  bakar jag en och annan limpa. Om någon undrar varför jag inte är ute och njuter av den vackra sommaren. Jag har så svårt att klara denna värme. Det har jag haft i flera år för värken och nu är det ännu värre eftersom den påverkar min andning också.

Jag har i alla fall bestämt mig hur jag ska fördriva hösten. Jag ska gå på Korpens gym. Nu får jag gå fyra gånger till på VC. Efter det ska jag ha lite uppföljande träffar med sjukgymnasten. Den här veckan ska jag boka tid med någon på Korpen och gå igenom deras maskiner. De har inte exakt likadana så jag tränar på nu men min sjukgymnast ska ge mig alternativa rörelser som har samma effekt som de jag gör nu.

Förutom att jag har det jobbigt med andningen känns livet rätt bra, just nu.

Ny tunika

Dottern och jag stormtrivs i tunikorna jag sydde tidigare i sommar. Så när vi var uppe i Sundsvall så handlade vi mer tyger hos Olssons. Nu ska det sys ännu fler tunikor att älska. Just det här tyget kommer inte därifrån. Detta fyndade jag på en loppis för 15:-. Inte mycket att pruta på.

De kommande veckorna ska jag varva sömnaden med att plocka ihop grejer till bakluckeloppisen vi ska vara med på. Frysen behöver även fyllas med bröd. Så jag lär inte få tråkigt.

Sundsvallsglimtar 1943

På Facebook är jag med på en sida som heter "Du vet att du är från Sundsvall om...". Det är en kul sida där man delar med sig av sina minnen om både det ena och det andra. Jag har t o m kommit i kontakt med gamla vänner som jag inte hört av på evigheter.

Nu har det skrapats fram gamla filmer om Sundsvall och Medelpad som ligger som Youtubeklipp. Jag måste bara dela med mig av dem. De är underbara.

Denna lilla film om själva Sundsvall är kul på det viset att själva stadskärnan ser i stort sett likadan ut idag som 1942. Naturligtvis har butiker flyttat, vissa miljöer är moderniserade. Storgatan är numera gågata, spårvagnarna är borta. Eftersom stadskärnan kallas Stenstan och är unik i sitt slag så kommer den nog se likadan ut 2042 också. Tänk när ni tittar på dessa stora palats att de byggdes som familjebostäder efter den stora branden 1888. Den ödelade i princip hela staden. Det här var på träpatronernas tid och stadsborna var oerhört rika. Man hade råd att bygga dessa palats. Jag förundras ständigt över dessa enormt vackra hus och som är så fint bevarade.

På Wivex har jag dansat otaliga gånger. Dit gick vi på fredagarna. Då var det mest sundsvallsbor där. Pojkarna från Sundsvall var fantastiska dansörer. Wivex hade även öppet på onsdagar men då var det inte lika kul där. Då var det mest militärer från LV5 som gick dit och de kunde inte dansa lika bra.

https://www.youtube.com/watch?v=sIOi-gDl_DI

(Jag hoppas länken fungerar. Jag lyckades inte länka in som jag gör annars med youtubklipp)

Vilken sorts träning? Det är frågan!

I mars började jag få akupunktur på vårdcentralen eftersom jag hade en inflammation i höftbenet. När den kuren var över fick jag börja träna på deras gym. Sedan dess har jag tränat två gånger i veckan. Det har varit jättebra för min rygg. Värkfri kommer jag aldrig att bli, det vet jag. Men min rygg har blivit uthålligare och jag får inte ont lika fort nu som tidigare. Jag sover bättre på nätterna och har en helt annan ork och energi än tidigare. Alltså enbart positivt resultat.

Jag kommer snart att ha gått färdigt mina antal gånger. Kön är lång, så man får bara träna ca tio veckor på VC. Nu står jag i valet och kvalet. Vad ska jag välja till hösten? Börja träna på Korpens gym, eller fortsätta med min vattengympa? Jag har inte råd med bägge delarna. Det lutar nog åt att jag väljer Korpens gym, trots allt. Då kan jag gå hur ofta jag vill på ett säsongskort. Det kostar lika mycket som vattengympan. På torsdag ska jag och min sjukgymnast göra en utvärdering av resultatet. Efter det måste jag nog bestämma mig. Att det ska vara så svårt att välja.

Två har blivit tre

En liten prins har kommit. Han är en kopia av Nelson, som i sin tur är en kopia av hur Melina såg ut när hon var liten.

Så imorgonbitti får vi berätta för Melina att hon blivit storasyster igen. Nelson är för liten att förstå att han blivit storebror.

Melina vill gärna vara liten de här dagarna, så hon har krävt att bli matad, precis som Nelson. Helst vill hon även ha hakklapp men eftersom vi bara har en så kunde vi inte uppfylla den önskan......:-)

Barnbarnen anfaller

Eftersom det vankas tillökning så är vi barnvakter. Nelson fyller ett år idag så har de tur blir det en liten kille till med samma födelsedag.

Igår var vi och tittade på djuren på vårt lilla utflyktsberg. Där finns det även en hel del att leka med, som det var förr i tiden. Det gillade Melina. Man får även gå in och klappa getterna. Vilket var både lite läskigt och lite kul.

Vi har tillbringat även en del tid i lekparken. Så pass att Nelson somnade av utmattning idag. Det gjorde morfar och jag också igårkväll. Det märks att man inte är så ung längre och orkar inte lika mycket. Det kanske skulle vara lite bättre om man var frisk. Mina egna barns farmor hade fyllt fyrtio några månader innan hon blev farmor första gången. Då ät orken förmodligen något bättre.....:-)

Undrar var´s hon är?

Om någon undrar vart jag är så städar och röjer jag för fulla muggar. Inte så mycket att berätta om. Hittar många dammråttor och annat trist. Imorgon blir det en vända till soptippen, loppis för soffletande och till Willys. Som sagt var, inte ett dugg spännande att berätta om.....:-)