Jag har inte tittat på Svenska Hollywoodfruar. Det räckte för mig att se en trailer, så visste jag att jag skulle tycka det var ett rätt ointressant program. Vad är det för intressant att se på kvinnor som gift sig till rikedom. För mig är det mer eller mindre patetiskt. Jag missunnar absolut ingen att bli rik. Tvärtom! Men visa mig då en innovatör och entreprenör som blivit rik genom sina egna idéer och/eller arbete. Jag menar en person som till exempel Ingvar Kamprad. Han har verkligen arbetat sig upp från botten till den nivå han är på idag. Jag kanske inte sympatiserar med honom i allt, men jag kan beundra hans målmedvetenhet och kämparanda.
Nåväl, tillbaka till de där rika fruarna. Jag har ju som sagt var inte sett programmen, men man har ju ändå inte kunnat undgå att höra och läsa ett och annat. Speciellt om Anna Anka. Jag är så dum på sånt här, så jag hade inte ens fattat att hon var gift med Paul Anka. För mig hade hon lika gärna fått vara gift med Arne Anka, utan att jag hade brytt mig.
Igårkväll föll jag ändå för frestelsen och tittade på henne när hon var hos Skavlan. Jag blev förskräckt. Hur kan ett sånt spån få igång en hel nations känslor, inklusive numera mina egna? Det ser väl vem som helst på hennes fåniga flin, att hon inte har alla besticken i lådan. Hon lever ju i en låtsasvärld.
Om jag stötte på henne så skulle jag vilja fråga henne om hon skulle ha samma åsikter om jämlikhet om hon levde ett annat liv. Ett liv där bägge föräldrarna förhoppningsvis delar på alla göromål för att få allt att fungera.
Om man skulle omplantera hennes åsikter till ett vanligt liv för en vanlig arbetarfamilj så skulle i så fall hennes dag se ut ungefär så här:
Rusa upp på morgonen, börja dagen med att ge mannen en avsugning. Medan han duschar och gör sig i ordning till jobbet så fixar man själv frukosten, väcker barnen och ser till att de får på sig kläder och mat i magen. Har man tur så får man själv på sig lite kläder så man kan visa sig bland folk. Medan maken i lugn och ro går iväg till jobbet så rusar man till dagis och lämnar barnen. Sedan hastar man iväg till bussen för att hinna i tid till jobbet.
Jobbar hela dagen, rusar från jobbet, hämtar barn på dagis, handlar på Konsum innan man skyndar sig hem och för att laga middag. Maken har redan kommit hem och ligger på soffan och zippar på tv-kontrollen. Han har en öl i näven och väntar på att middagen ska bli klar. När man ätit så går mannen in till tv:n igen. Själv diskar man upp och tar rätt på i köket, badar ungarna, nattar dem och slänger i en tvätt i maskinen. När man sedan helt slutkörd säckar ihop framför tv:n så vill mannen ha en avsugning. Det måste man ju ställa upp på. Efter det så somnar man ovaggat, medan mannen tillfredställer sig stånkande och stönande ovanpå en.
Min fråga då till Anna Anka är att skulle hon ha samma åsikt, som hon har idag, om hon levde detta liv, istället för sitt glassiga liv i rikemansvillan fylld av tjänstefolk.
Tror inte det!
Uppdaterat: Sambon tyckte hon såg ut som en rugguggla.....:-)
lördag 26 september 2009
Spökkatt
Jag hade ont i kroppen redan när vi var i skogen igår. Det försökte jag tänka bort, så mycket som möjligt. När jag kom hem så ville jag ta rätt på svampen så fort som möjligt. Först stod jag vid diskbänken och rensade, men det funkade inte. Då satte jag mig vid köksbordet. Det funkade ganska bra. När Idol började så flyttade jag in allt i vardagsrummet och satt framför TV:n och rensade. Efter ett tag insåg jag att det var en direkt felaktig arbetsställning, eftersom jag var tvungen att sitta framåtlutad. Ändå fortsatte jag, tjurskallig som jag är. Till slut var jag ändå tvungen att ge mig, så jag har en del rensning kvar att göra idag.
Att jag var så där envis fick jag betala för när jag skulle sova. Ryggen var helt paj och jag kunde inte hitta någon bra sovställning. Det var bara att gå upp och ta en halv Stilnoct (insomningstablett) för att få komma till ro.
När jag då lägger mig igen så känner jag att Mimmi lägger sig tätt, tätt intill mig och värmer min onda rygg med sin kropp. Så gjorde hon ofta. Hon kände av när jag hade extra ont. Det var alltid så skönt när hon gjorde det. Hon var en katt som alltid ville vara extra nära.
Det är nu ett och ett halvt år sedan vi förlorade henne. Hon finns tydligen kvar här hos oss. Jag kände av henne från början, men då kopplade jag det till sorgen och saknaden. Men som sagt var, så har hon tydligen stannat kvar. Det känns bra. Det är ju här hon har sin familj.
Att jag var så där envis fick jag betala för när jag skulle sova. Ryggen var helt paj och jag kunde inte hitta någon bra sovställning. Det var bara att gå upp och ta en halv Stilnoct (insomningstablett) för att få komma till ro.
När jag då lägger mig igen så känner jag att Mimmi lägger sig tätt, tätt intill mig och värmer min onda rygg med sin kropp. Så gjorde hon ofta. Hon kände av när jag hade extra ont. Det var alltid så skönt när hon gjorde det. Hon var en katt som alltid ville vara extra nära.
Det är nu ett och ett halvt år sedan vi förlorade henne. Hon finns tydligen kvar här hos oss. Jag kände av henne från början, men då kopplade jag det till sorgen och saknaden. Men som sagt var, så har hon tydligen stannat kvar. Det känns bra. Det är ju här hon har sin familj.
fredag 25 september 2009
Skogsmulle är hemma igen
Nu är jag hemma igen efter svamputflykten. Oj så mycket svamp vi hittade. Jag fyllde min korg. Som tur var hade jag en papperskasse med mig i ryggsäcken. Så där slog jag över svampen och fyllde korgen en gång till. Så det fick också åka ner i papperskassen. Det blev en halv korg till på det. Vi var ute i drygt fyra timmar med restid så det gick fort att få ihop så mycket.
Det blev inte mycket motion eftersom man fick passa vart man satte ner fötterna. Däremot blev det en hel del kontemplation, vilket behövdes idag. Det var lite ledsamt här igår när vi sa adjö åt ungdomarna som nu är på väg ner till Danmark. Nu har jag tankat ny energi i skogen.
Det blev inte mycket motion eftersom man fick passa vart man satte ner fötterna. Däremot blev det en hel del kontemplation, vilket behövdes idag. Det var lite ledsamt här igår när vi sa adjö åt ungdomarna som nu är på väg ner till Danmark. Nu har jag tankat ny energi i skogen.
torsdag 24 september 2009
Miljöskadad?
Som många av mina läsare så vet ni att jag har en son med svårt damp. Jag har fått använda en något annorlunda uppfostran på honom än jag behövt göra med dottern. Bland annat så har jag fått lov att upprepa allt sjuttioelva gånger. Jag har lärt mig att ge en instruktion i korta sekvenser och att man verkligen tydliggör det man vill ha sagt.
Så med sonen talar jag fortfarande på ett alldeles speciellt sätt, trots att han numera är trettiotre år. Det här kände jag idag när vi bland annat pratade rondellkörning samt byte av köksfläkt. Man får liksom bena ut saker och ting innan man är riktigt hundra på vad han menar.
Det här har gjort att jag är nog lite miljöskadad. Dottern brukar säga åt mig att det är inte H jag pratar med och sambon brukar poängtera att han förstod redan första gången.
Men jag är inte värst ändå. Det är en kompis som har ett barn som liknar mitt. Hon var på utlandsemester med en väninna. När de hade varit där i nästan en vecka, så säger väninnnan: "Du behöver inte fråga varje dag om jag borstat tänderna och kissat," innan vi ska lämna hotellrummet!
Så med sonen talar jag fortfarande på ett alldeles speciellt sätt, trots att han numera är trettiotre år. Det här kände jag idag när vi bland annat pratade rondellkörning samt byte av köksfläkt. Man får liksom bena ut saker och ting innan man är riktigt hundra på vad han menar.
Det här har gjort att jag är nog lite miljöskadad. Dottern brukar säga åt mig att det är inte H jag pratar med och sambon brukar poängtera att han förstod redan första gången.
Men jag är inte värst ändå. Det är en kompis som har ett barn som liknar mitt. Hon var på utlandsemester med en väninna. När de hade varit där i nästan en vecka, så säger väninnnan: "Du behöver inte fråga varje dag om jag borstat tänderna och kissat," innan vi ska lämna hotellrummet!
onsdag 23 september 2009
Nu blir det reklam
Jag måste få berätta om ett nytt inköpsställe som jag hittat. Eller rättare sagt så har jag fått tips av Lena. Jag har efter flera års trulande med att sy dragkedjor i väskor och necessärer upptäckt vitsen med att ha dragkedja på metervara. Det hade jag aldrig fattat förr att man kunde använda. Ibland är jag extra trögtänkt.När jag väl kom underfund om det så blev jag mer eller mindre salig. Så nu har jag suttit och klippt sönder vanliga dragkedjor för att kunna sy i dem snyggt. Sånt håller ju inte i längden så jag mailade Lena och frågade vart hon köpte sin metervara. Då fick jag tips om Quiltbiten. Nu har jag beställt där och hon var både billig och snabb. Förrutom dragkedjor så köpte jag även ett utbytningsblad till min skärkniv.
Eftersom det är fler än jag som syr och som läser här så vill jag nu tipsa om hennes sida. Hon har en hel del smått och gott och jag kommer att fortsätta att handla av henne. Hon håller till i Uppsala i närheten av där jag bodde som barn. Så vad vet man, jag kanske ramlar in där någon gång när jag är och hälsar på pappa.
Eftersom det är fler än jag som syr och som läser här så vill jag nu tipsa om hennes sida. Hon har en hel del smått och gott och jag kommer att fortsätta att handla av henne. Hon håller till i Uppsala i närheten av där jag bodde som barn. Så vad vet man, jag kanske ramlar in där någon gång när jag är och hälsar på pappa.
Grå, grå, grå....
Idag är det tvättstuga. Det innebär även byta av lakan. Nu hänger det regntunga skyar utanför och jag som vill vädra täcken och kuddar, en liten stund i alla fall. Med mod i barn har jag slängt ut de på balkongen men övervakar himlen väldigt noga. Regnblöta sängkläder är ingen hit.
tisdag 22 september 2009
Kändisskvaller
Hörde just på Rix FM att John Cleese ska ut på turne. Han är utan pengar och behöver få ihop sådana för att finansiera sin skilsmässa. Som den komiker han är så kallar han sin turne just för, "Hur man finansierar sin tredje skilsmässa".
Vilken tur att varken jag eller fd maken hade några underhållsskyldigheter till varandra. Undrar vad man skulle kallat det för i så fall. "Hur man syr ihop en skilsmässa", kanske vore något.
Vilken tur att varken jag eller fd maken hade några underhållsskyldigheter till varandra. Undrar vad man skulle kallat det för i så fall. "Hur man syr ihop en skilsmässa", kanske vore något.
Några beställningar
Nu har jag gjort klart några beställningar. Den här kassen har Cissi beställt. Hon är vår fantastiska ledare på vattengympan. Dessutom är hon min extradotter när jag behöver en sådan och jag är hennes extramamma eftersom hon har långt till sin egen.....:-)
Kassen ser lite konstig ut på bild. Den har nämligen ett litet speciellt foder. Den är fodrad med vaxduk. Cissi är oftast cykelburen och vill ha en kasse som funkar även när det regnar, så inte matvaror och liknande blir blöta. Smart idé, tyckte jag och sydde en åt henne.
Härom dagen när jag lade ut bilder på necessärer så var det två bloggare som beställde direkt. De ville även ha varsin större. Här kommer första paret ut. De kommer snart att göra en resa tvärs över landet. Från ostkust till västkust.
söndag 20 september 2009
Slappardag
Idag har det varit en riktig slappardag. Inatt vaknade jag av att en geting surrade runt huvudet på mig. Jag är inte rädd för getingar men att ha de runt huvudet när jag sover känns inte riktigt bra. Så det började med en getingjakt där jag till slut kunde stolt nedlägga mitt byte. Men sedan kunde jag inte somna om. Jag gjorde det efter att ha vridit och vänt mig 78 varv. Så jag har som sagt var inte varit speciellt aktiv idag. Men sådana här dagar behövs väl också. Skall strax värma lite kalops som jag hittade i frysen. Sånt är bra att kunna ta fram de här trötterdagarna.
Kreolskans söndagsgryta
I fredags hade vi lånat bil och passade på att storhandla rejält. Nästan hela månadspengen gick åt, utom det som är bokat till räkningar.
På Coop hade de extrapris på fläskfilé och kabanoss. Självklart blir det då Kreolskans söndagsgryta. Vi åt den på en lördag och det gick också bra. Dessutom hittade jag inte ättiksgurkan som jag visste att vi hade. Jag var tvungen och ringa dottern och höra om de ätit upp det sista av den, när de var här. Efter lite funderande så kom hon fram till att det var nog så. Eftersom jag inte orkade kila iväg till affären så tog jag tre smala och milda farfale och blandade i. Det gick också bra. Och jag fyllde på mer grädde för att få det lite såsigare. Det blev hur mumsigt som helst.
Som vanligt så glömde jag fotografera. Ni får väl tänka er hur god den såg ut.......:-)
Uppdaterat: Naturligtvis ska det stå "tre smala och milda feferone. Så tokigt kan det bli när Alzheimer light slår till.
På Coop hade de extrapris på fläskfilé och kabanoss. Självklart blir det då Kreolskans söndagsgryta. Vi åt den på en lördag och det gick också bra. Dessutom hittade jag inte ättiksgurkan som jag visste att vi hade. Jag var tvungen och ringa dottern och höra om de ätit upp det sista av den, när de var här. Efter lite funderande så kom hon fram till att det var nog så. Eftersom jag inte orkade kila iväg till affären så tog jag tre smala och milda farfale och blandade i. Det gick också bra. Och jag fyllde på mer grädde för att få det lite såsigare. Det blev hur mumsigt som helst.
Som vanligt så glömde jag fotografera. Ni får väl tänka er hur god den såg ut.......:-)
Uppdaterat: Naturligtvis ska det stå "tre smala och milda feferone. Så tokigt kan det bli när Alzheimer light slår till.
KREOLSKANS SÖNDAGSGRYTA
4-5 hg fläskfilé
2 st kabanosserkorvar
1 liten brk svarta urkärnade oliver
1 liten brk syltlök
1 röd paprika strimlad
1 ättiksgurka hackad
2 dl vispgrädde
1 msk vetemjöl
½ tsk mejram
3/4 tsk salt
1 krm svartpeppar
Putsa filén, skär den i skivor som bultas lätt med handen. Skär korven i skivor och bryn dem tjockbottnad gryta. Ta upp korvarna och bryn filén i fettet. Krydda med salt, peppar och mejram. Strö över mjölet. Tillsätt löken, oliverna, som klyvits på mitten, gurkan och paprikan. Slå på grädden och låt koka ca 10 min. Smaka av med spadet från syltlöken.
Servera ris till.