Jag älskar när jag ser sådana här positiva saker. Fredrik, som så bra kunde beskriva sina känslor, om hur han vuxit och hur viktigt det var att få växa och känna mening i livet. Birgitta som berättade om sin utveckling och om att bli sedd.
Det är så fantastiskt att det finns eldsjälar som ser till att människor får växa, som ser sin medmänniska som just en unik människa. Jag blir också stolt att det är i mitt Sundsvall som detta under skett.
Föräldrarna som berättade om sin Anna. Anna som de aldrig trodde skulle bli efterfrågad eller få vänner. På slutet så såg man hur Anna log, med hela ansiktet.
Hur alla tog hand om varandra och brydde sig om varandra. Visade en medmänsklighet som man sällan ser.
Gissa om tårarna sprutade. Inte för att jag var ledsen, utan för att jag var glad. Glad över hur dessa personer hade fått en chans att visa att de faktiskt är bra på något. Vara bra på något som ingen tidigare hade sett.
Heja Ållateatern.
Grönt är skönt
4 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar